Jag borde sova, såklart, men istället sitter jag uppe och skriver dagbok och lyssnar på lovsång. För ingenting av det som jag får vara med om de här dagarna vill jag glömma. Aldrig någonsin. Livet är bra konstigt, och Gud, ja han är också ganska konstig haha. Men rolig. Och god. Och trofast. Jag är så tacksam för att jag får bygga mitt liv på honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar